Efterhand som läget förvärras i februari 2022 blir det uppenbart att oavsett vilken riktning krisen tar så blir följderna för leverantörskedjor betydande och potentiellt förödande.
Vi har bett experter i hela branschen att berätta sina första tankar om vad detta kan innebära och vad företag kan göra för att skapa resilienta leverantörskedjor inför motgångarna. I den första delen av vår serie Fråga experten diskuterar råvaruanalytikern Jason Kaplan Ukrainakriget, följderna av ryska sanktioner, potentiella prisuppgångar på energi och störningar i leverantörskedjor för vissa viktiga metaller.
Vad är dina första tankar om följderna för leverantörskedjor efter de senaste dagarnas händelser?
Jason Kaplan: Förväntade störningar i leverantörskedjor och prisökningar beror på hur utbredd man tror att konflikten blir. När den första chocken har lagt sig och man kan bedöma störningarna i leverantörskedjor tror jag att vissa priser kommer att gå tillbaka till tidigare nivåer. Begränsningar i tillgången på gas och vissa metaller kommer dock att finnas kvar, vilket skapar påfrestningar i leverantörskedjor och håller uppe vissa priser.
Vad kan vi lära av det förflutna för att begränsa ännu en störning i leverantörskedjor i en värld där de fortfarande är sköra?
Jason: Situationen utvecklas fortfarande och läget är oklart, men Ukrainakonflikten 2014 ger ett visst perspektiv på följderna. Inledningsvis drabbades råvaruleveranserna från landet, men importörer anpassade sig och vände sig till andra leverantörer. Detta var tydligast i den minskade turkiska importen av stål från Ukraina, som gick över till Ryssland och Kina.
Ukraina är ingen avgörande leverantör av hårda råvaror. Vad gäller exempelvis stål har Ukraina efter annekteringen av Krim 2014 varit den 14:e största stålproducenten. Men eftersom det finns en global överkapacitet på stål kan leveranser kompenseras från andra regioner. När det gäller mjuka råvaror är det ett större problem med tanke på betydelsen av ukrainskt vete och majs på världsmarknaden.
Visserligen förändras läget snabbt, men har du något råd till företag som bevakar situationen och undrar hur de kan minska risken i leverantörskedjan i dessa osäkra tider?
Jason: I nuläget är både konfliktens utveckling och invasionens mål osäkra och det är även andra länders respons på krisen. Precis som 2014 dröjer det till efter att läget har stabiliserats igen tills den industriella basen kan anpassa sig och kunder förstår konsekvenserna.
Om vi tittar framåt räknar jag med att råvaror och tillverkning i Ukraina till stor del, men inte helt, kommer att återgå till tidigare nivåer oavsett hur krisen utvecklas. Inköpare lär dock vara försiktiga med ukrainska leverantörer, vilket leder till att betydelsen av landets utbud minskar ytterligare. Råvarornas destinationer kan dock ändras. Kina kan av politiska och ekonomiska skäl ta en större del av Ukrainas produktion, framför allt eftersom Kina rör sig bort från australiska leverantörer.
Tillgången på produkter i senare led, som exempelvis bildelar, kan bli ett större problem. Multinationella företag kan förbjudas att arbeta i, eller använda produkter, från ett land som har blivit annekterat, vilket skulle påverka Ukrainas produktion.
Det är dock sanktionerna mot Ryssland som lär få störst konsekvenser. Ryska råvaror och produkter används i globala leverantörskedjor och sanktioner kan innebära att man tvingas hitta alternativa leverantörer. Tillsammans med effekterna av covid-19 på leverantörskedjorna under de senaste 24 månaderna står företag som har begränsade leveransalternativ, eller vars leveranser har osäkert ursprung, inför oundvikliga problem.
Slutligen, vilka prisuppgångar och marknadstrender ska vi hålla ögonen på under kommande veckor och månader?
Jason: Europas stora problem är helt klart energi. Gaspriserna är redan höga och de belastar konsumtionsutgifter och tillverkningskostnader. Eventuella restriktioner av ryska gas-leveranser – som stod för ~40 % av EU:s gasimport 2021 – kommer utan tvekan att leda till högre energipriser, vilket medför högre inflation och skadar ekonomin, och det är mycket oroande.
Järnråvaror, som stål och järnmalm, är inget större bekymmer. Den globala kapaciteten är tillräcklig, till och med för stor, och leverantörer kan bytas. Men leverantörskedjor behöver ändå tid för att anpassa sig.
Ett större bekymmer för leverantörskedjor är sanktioner mot Ryssland. Ryssland exporterar inte bara energiråvaror utan är en viktig leverantör av metaller som nickel och platina. Handelsfinansiering är redan ett problem eftersom vissa institutioner är ovilliga att finansiera rysk handel, vilket gör export svårare och dyrare. Beslutet att spärra vissa ryska banker från betalningssystemet SWIFT gör det ännu svårare för företag att göra affärer över ryska gränser – även med andra länder som Kina.
Det är för tidigt att analysera konsekvenserna av krisen. Mycket beror på hur leverantörskedjor klarar av att anpassa sig, vilka sanktioner som införs och ekonomiska effekter av krisen.
Om du är orolig över hur krisen påverkar er verksamhet får du gärna kontakta oss och tala med vårt expertteam.
