Den lagstiftande landskapet för hållbarhetsrelaterade regler har fortsatt att expandera betydligt under de senaste åren. Länder världen över har strävat efter att anta lagstiftning för att öka transparensen i due diligence-processer, bättre standardisera rapportering och förhindra oetiska affärsmetoder.
Man kan hävda att Europeiska unionen har varit i framkant när det gäller antagandet av lagstiftning som täcker flera sammankopplade element, inklusive:
- Import: EU regler för avskogningsfria varor (EUDR) och mekanismen för justering av koldioxidgränser (CBAM).
- Due Diligence: Direktivet om företags hållbarhetsdue diligence (CSDDD).
- Rapportering: Direktivet om företags hållbarhetsrapportering (CSRD).
Vad är kraven för all denna nya europeiska lagstiftning som baseras på import, due diligence och rapportering, och vilka utmaningar står företag inför när de arbetar för att uppnå efterlevnad?
EU regler för avskogningsfria varor (EUDR)
Bakgrund
Som är planerat att träda i kraft från december 2024, har denna importbaserade reglering det primära målet att säkerställa att specifika varor som kommer in på EU-marknaden inte har sitt ursprung från mark som har blivit avskogad eller degraderad. Enligt lagstiftningen förväntas företag som importerar produkter som är förknippade med avskogningsrisker att bedöma risker, spåra och verifiera att de importerade produkterna och materialen inte är kopplade till avskogning. Ett ytterligare krav i due diligence-processen är att tillhandahålla geografiska lägesdata för marken där produkterna och materialen har hämtats.
Utmaningar:
Ett kritiskt krav i EUDR är att spåra produkter och material till källan för att verifiera att importerade produkter eller material inte har producerats som ett resultat av avskogad eller degraderad mark. Även om många företag har insyn i högre nivåer av leverantörskedjan kan det vara extremt komplext att identifiera gårdar eller producenter på avlägsna platser. Teknologiska framsteg inom leverantörskedjekartläggning kan stödja identifiering av viss information om leverantörskedjan, men med tanke på den ofta avlägsna naturen hos vissa bönder och producenter är det osannolikt att specifika platser kommer att identifieras i första hand.
Där källor till ursprung har identifierats är lämpliga språkkunskaper och lokal kunskap en nödvändighet för att säkerställa att korrekt information samlas in och märks för rapporteringsändamål.
Direktivet om företags hållbarhetsdue diligence (CSDDD)
Bakgrund
Nyligen godkänd av Europeiska unionen syftar Direktivet om företags hållbarhet (CSDDD) till att främja hållbara affärsmetoder för att stödja en rättvis och rättvis ekonomi och samhälle. Även om befintliga ramverk har funnits i flera år, har de inte varit framgångsrika i att möjliggöra för företag att integrera hållbara affärsmetoder i standardoperativa rutiner. Enligt lagstiftningen förväntas cirka 7 000 företag globalt genomföra riskbaserad due diligence på sina uppströms- och nedströmsvärdekedjor med målet att identifiera och åtgärda negativa mänskliga rättigheter och miljökonsekvenser som identifieras.
Utmaningar:
Genom att inkorporera rekommendationer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) slutar inte efterlevnad vid identifieringspunkten. Enligt direktivet är företag skyldiga att övervaka, förhindra och mildra negativa mänskliga rättigheter och miljörisker som har identifierats. Detta kan kräva besök hos leverantörskedjepartners för att övervaka genomförandet av överenskomna korrigerande åtgärder eller för att utbilda och stödja kapacitetsuppbyggnad. Med tanke på den globala naturen hos leverantörskedjor kan interna språk- och resursbegränsningar förhindra att företag effektivt åtgärdar identifierade problem.
Dessutom, medan programvarulösningar fungerar som ett effektivt verktyg för riskhantering, tillhandahåller de inte den kontext som kommer från ögon på marken.
Direktivet om företags hållbarhetsrapportering (CSRD)
Bakgrund
Som ersätter Direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD) och avsett att främja transparent och konsekvent rapportering av hållbarhetsrelaterad företagsinformation, förväntas Direktivet om företags hållbarhetsrapportering (CSRD) påverka 50 000 företag globalt, med de första företagen som krävs att rapportera år 2025. Baserat på European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) europeiska hållbarhetsrapporteringsstandarder (ESRS) rapporteringsramverk, kräver CSRD att företag identifierar och offentliggör information om materiella miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade (ESG) påverkan, risker och möjligheter som är förknippade med deras affärsaktiviteter, inklusive deras uppströms- och nedströmsvärdekedjor.
Utmaning:
Som sträcker sig över flera rapporteringsområden, inklusive biologisk mångfald, arbetare i värdekedjan och klimatförändringar, kan företag behöva avslöja data, semi-narrativa och narrativbaserade svar på hundratals rapporteringspunkter. Även om det utan tvekan finns utmaningar med att samla intern data, till exempel företagskapital, statistik om mångfald och inkludering (EDI) eller Scope 1 och Scope 2-utsläppsinformation, kan det vara första gången många företag har behövt kvantifiera sina Scope 3-utsläpp i sina värdekedjor eller identifiera och rapportera om påverkan, risker eller möjligheter (IRO) som är kopplade till deras värdekedjor. Den stora storleken och komplexiteten hos värdekedjor gör den initiala bedömningen av materiella IRO utmanande, liksom att samla in exakt värdekedjeinformation för årlig rapportering.
Vad innebär det?
Företag världen över har nu mycket att tänka på när de navigerar i ny och framväxande hållbarhetslagstiftning. Den sammankopplade naturen hos ämnesområden och vägledningsstandarder ger företag möjlighet att utveckla strömlinjeformade processer för due diligence och rapportering och minimera både tid och kostnad för efterlevnad.
Den sammankopplade naturen hos lagstiftningen skapar också liknande utmaningar för företag att övervinna. Oavsett om det är att identifiera den specifika platsen för mark som används för att odla soja, korrigera identifierade mänskliga rättighetsproblem inom leverantörskedjan eller rapportera om Scope 3-utsläpp, behöver företag utveckla en harmoniserad hållbarhetsstrategi som utnyttjar teknikens kraft tillsammans med den långvariga effektiviteten av mänsklig intervention.
Företag som påverkas av några eller alla av dessa nya lagstiftningskrav bör överväga tre punkter som ett minimum:
Plats & Resurs
Vet du var värdekedjepartners är belägna över hela världen och är interna eller externa resurser kapabelt att koppla ihop med dessa partners för att underlätta insamling av information eller åtgärda identifierade problem?
Noggrannhet & Transparens
Mycket av den hållbarhetsrelaterade lagstiftning som har införts har utvecklats för att främja transparenta affärsmetoder. Företag förväntas rapportera noggrant om hur deras verksamheter påverkar miljön och samhället. Är den interna och externa data som ditt företag samlar in exakt för att säkerställa att ditt företag är transparent i sin påverkan?
Centraliserad Datainsamling
För att effektivt efterleva lagstiftning som CSRD krävs att affärsenheter bryter från historiska siloer för att dela och analysera information kollektivt för riskbedömning och rapporteringsändamål. Är informationen lättillgänglig för nyckelintressenter som är involverade i bedömning och rapporteringsprocessen?
I över 30 år har Achilles utvecklat en harmoniserad metod för insamling, verifiering och rapportering av värdekedjeinformation. Denna harmoniserade metod utnyttjar senaste teknologiska framsteg inom artificiell intelligens tillsammans med ett globalt nätverk av över 500 hållbarhetsexperter som är belägna på 18 platser runt om i världen.
För mer information om hur vår harmoniserade metod kan stödja ditt företag i att svara på ny och framväxande hållbarhetslagstiftning, kontakta oss här.