Strävan mot netto noll utgör en enorm möjlighet för den globala energisektorn. Utöver fokuset på förnybar energi finns det även ett mycket välkommet ökat fokus på människor – att se bortom minskningen av utsläpp till bredare frågor som miljöföroreningar, mänskliga rättigheter, modern slaveri, barnarbete och hälso- och säkerhetsaspekter. Vad innebär detta för energiföretag när de blickar mot framtiden?
Det råder ingen tvekan om att vi lever i en intressant tid för energibranschen. Världen håller på att övergå från beroendet av fossila bränslen till en värld där 90% av elproduktionen förväntas komma från förnybara källor. FN har fastställt sina hållbarhetsmål, och över hela affärsvärlden svarar organisationer genom att omfamna en ny era av miljö-, social- och styrelseansvar (ESG) som omfattar växthusgasutsläpp och strävan mot netto noll.
Med det kommer en massiv förändring i den globala energilandskapet. När vi arbetar mot målet att nå netto noll år 2050 förväntas arbetstillfällen inom fossila bränslen minska från de nuvarande 12,6 miljonerna till cirka 3 miljoner, samtidigt som globala gröna energijobb förväntas växa fem gånger om från dagens 4,4 miljoner till 22 miljoner, och de flesta ökningarna förväntas vara inom vind- och solsektorerna.
För att stödja denna förändring kommer det att krävas massiva investeringar i infrastruktur. Årliga investeringar i överförings- och distributionsnät förväntas expandera från 260 miljarder dollar till 820 miljarder dollar fram till 2030. Antalet offentliga laddningsstationer för elbilar förväntas öka från 1 miljon idag till 40 miljoner år 2030 (vilket motsvarar att lägga till nästan 20 gigafabriker varje år de närmaste tio åren). Investeringarna i rörledningar och växthusgasutsläppsminskande infrastruktur förväntas öka från dagens 1 miljard dollar till cirka 40 miljarder dollar år 2030.
Övergripande förväntas den totala årliga energiinvesteringen skjuta i höjden till 5 biljoner dollar fram till 2030 och lägga till ytterligare 0,4 procentenheter per år till den årliga globala BNP-tillväxten. Den totala marknadsstorleken för kritiska mineraler som koppar, kobolt, mangan och olika sällsynta jordartsmetaller förväntas nästan sjudubblas. Storleken på möjligheten för den globala energisektorn är nästan svindlande.
Jämte detta fokus på förnybar energi välkomnas även en ökad inriktning på människor. Det som kallas ”Just Transition” berör de bredare FN-hållbarhetsmålen, som sträcker sig bortom minskning av utsläpp, till exempel miljöföroreningar, mänskliga rättigheter, modern slaveri, barnarbete och hälso- och säkerhetsaspekter.
För att stödja dessa mål finner organisationer sig alltmer svepta in i en metaforisk ESG-regulatorisk nät – vare sig det är Kanadas lagförslag S-211, Tysklands Lieferkettengesetz, Norges Åpenhetsoven, Indiens BRSR Core eller EU:s kommande direktiv om företagens hållbarhetsprövning.
Allt oftare designas denna reglerande nät för att kräva att företag, var de än verkar, bedömer potentialen för mänskliga rättigheter och miljörisker inom sina leveranskedjor och rapporterar om vad de proaktivt gör för att hantera dem. Så även om du är belägen i ett land eller geografiskt område som ännu inte har regler på plats, är det fortfarande troligt att det kommer att påverka ditt företag på kort och medellång sikt.
Till exempel: Lieferkettengesetz i Tyskland gäller även för företag som importerar varor till Tyskland, oavsett var företaget är baserat, om de importerade varorna är avsedda för försäljning eller användning i Tyskland, och detta sedan december 2021. USA:s Uyghur Forced Labor Prevention Act har arbetat för att förhindra att varor potentiellt tillverkade med tvångsarbetskraft i Xinjiang-regionen kommer in på den amerikanska marknaden. EU:s förordningar om avskogning gäller härledda produkter och påverkar därmed saker som försäljning av vindsnurror, svetsförkläden/handskar och även bilinteriörer.
Och det handlar inte bara om en regleringsfråga… Allt oftare driver miljöjuridiska firmor rättsprocesser med syfte att hålla företag ansvariga för att överdriva gröna meriter eller att inte ha tillräckligt robusta planer för att uppnå gröna mål. Och i allt större delar av världen blir etiskt företagande och företagande som en kraft för gott nu fokus för investerargemenskapen – som själva regleras att ta ESG på allvar.
Finansiella institutioner omfattas av FN:s riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter där de måste ha företagsansvar att respektera, inklusive kravet att undvika att orsaka eller bidra till skadliga mänskliga rättighetspåverkningar och sträva efter att förebygga eller mildra skadliga mänskliga rättighetspåverkningar som är direkt kopplade till deras verksamhet, produkter eller tjänster genom deras affärsrelationer.
TCFD i Storbritannien kräver nu att finansiella institutioner gör icke-finansiella avslöjanden relaterade till saker som koldioxidutsläpp. Modern Slavery Act i Australien kräver att investeringsföretag rapporterar om riskerna för modern slaveri i sina finansiella investeringar. I Thailand måste publika företag rapportera årligen om hållbarhetsfrågor inklusive mänskliga rättigheter. Listan fortsätter.
Det finns också mycket konkreta fördelar för företag som kan visa upp sina hållbarhetsmeriter. Långivare minskar alltmer räntorna för låneperioden eller erbjuder mer förmånliga lånevillkor. Att uppfylla överenskomna KPI:er minskar betydligt lånebehovet över finansieringens livstid. Den samlade emissionen av gröna eller hållbarhetsobligationer har nu nått 3 biljoner dollar globalt, och företag med högre ESG-poäng njuter i genomsnitt av 10% lägre kapitalkostnader.
Med så mycket investeringar som behövs i infrastrukturen för att förverkliga omfattningen av den gröna energimöjligheten är det en siffra som inte kan ignoreras. Om den sociala och miljömässiga argumentationen inte var tillräcklig – det handlar inte bara om människor och planeten… det handlar nu också om vinst.
Det blir allt tydligare att följa ESG-regler kan ge betydande fördelar för organisationer, inklusive förbättrat rykte, minskad risk, ökad effektivitet, konkurrensfördel och långsiktig hållbarhet.
Att följa lagen kan hjälpa till att förbättra en organisations rykte som ett ansvarsfullt och etiskt företag. Genom att vidta åtgärder för att förhindra övergrepp mot mänskliga rättigheter och miljöskador i sina leveranskedjor kan organisationer förbättra sitt varumärke och öka kundlojaliteten.
Det kan hjälpa till att minska risken för rättsliga åtgärder, böter och skador på ryktet. Genom att identifiera och hantera potentiella risker i dina leveranskedjor kan du minimera risken för övergrepp mot mänskliga rättigheter eller miljöskador och mildra eventuella negativa påverkningar.
Genom att genomföra åtgärder för pålitlig granskning och övervaka leverantörer kan organisationer identifiera förbättringsområden, optimera sina leveranskedjeoperationer och driva effektivitet.
Att visa engagemang för ansvarsfulla affärsprinciper kan hjälpa organisationer att attrahera och behålla kunder, investerare och anställda som prioriterar hållbarhet och etiska affärsprinciper.
Det kan också bidra till långsiktig hållbarhet för en organisations verksamhet. Genom att vidta åtgärder för att förhindra miljöskador och säkerställa arbetstagarnas hälsa och säkerhet kan organisationer minska sin miljöpåverkan och främja välbefinnandet för sina anställda och samhällena där de verkar.
Dock finner vi alltför ofta en stor klyfta mellan vad företag vill göra, vad de säger att de kommer göra… och deras förmåga att göra det. I många år har policys eller uttalanden om åtagande förlitat sig som verktyg för att bekämpa problemet med människoutnyttjande, men datan visar tydligt att mer behöver göras. Det har funnits många exempel på organisationer under det senaste decenniet eller så som har visat sig inte ha gjort tillräckligt [läs vår hjälpsamma blogg om detta ämne ”Vad är tillräckligt?”]. Den erfarenheten stöds av Internationella arbetsorganisationen, som uppskattar att på vilken dag som helst under 2021 levde 49,6 miljoner människor i modern slaveri, vilket är en ökning med 10 miljoner människor sedan 2016.
I vårt arbete för att stödja företag att uppnå ESG-mål för sina leveranskedjor och möta allt mer krävande regelverk och investeringar samlar Achilles in och utvärderar data från olika källor, inklusive kunskap och insikter från många års platsrevisioner och intervjuer med arbetstagare för att ge en omfattande bild av leveranskedjerisker. Våra resultat korrelerar med ILO:s och FN:s analyser, att övergrepp mot mänskliga rättigheter och miljöföroreningar är alltför vanliga, men ofta djupt dolda i komplexiteten hos moderna leveranskedsstrukturer och på ett sätt som inte lätt kan upptäckas genom att bara ställa några frågor till leverantörer eller skrapa data från internet.
Sanningen är att det är relativt enkelt att vara överens om att vi vill ha en global leveranskedja som inte inkluderar barnarbete, modern slaveri eller negativa påverkningar på vår miljö, men mindre enkelt att säkerställa att det sker. Dagens leveranskedjor är komplexa och blir allt mer komplicerade, vilket gör det svårt för organisationer att hantera.
Företag behöver titta på flera datakällor på olika språk och olika format – ofta av tvivelaktigt ursprung. De flesta organisationer har inte system för att registrera data, spåra relationer eller identifiera korrelationer. Det finns otillräckliga resurser för att genomföra trovärdig datagranskning eller oberoende verifiering, och detta är inte något en gång för alla, så den pågående intensiva bördan på organisationer är svår att upprätthålla.
Allt detta leder till otillräcklig bedömning av ESG-risker över en organisations leveranskedja, mindre än tillräcklig ESG-riskminimering och en oförmåga att uppnå konkreta ESG-förbättringar. För organisationer som omfattas av de ökande mängderna ESG-regelverk innebär det också låga nivåer av rapporteringsförtroende. Det kan också innebära förlust av tillgång till lägre kostnad för investeringar och en hög risk för rykte och finansiella påverkningar.
Om du vill börja dra nytta av en datadriven, riskbaserad strategi för att driva hållbarhet över din leveranskedja, kontakta oss eller klicka här för att arrangera.
