I slutet av London International Shipping Week och efter MEPC80 har Achilles talat med vår nyaste ambassadör, Peter Schellenberger från Novomaxis, om hans syn på IMO:s 2023-strategi för minskning av växthusgasutsläpp från fartyg och vad den innebär för sjöfarten.
I juli 2023 antog Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) en strategi för att minska utsläppen av växthusgaser (GHG) inom sjöfartsindustrin. Med en vision om att ”minska växthusgasutsläppen från internationell sjöfart och, som en brådskande fråga, sträva efter att fasa ut dem så snart som möjligt, samtidigt som man, inom ramen för denna strategi, främjar en rättvis och skälig övergång”.
De flesta som läser den här bloggen och som har haft något att göra med sjöfart under de senaste åren känner väl till IMO:s GHG-mål att minska koldioxidutsläppen per transportarbete med 40% till 2030, och att minska de absoluta utsläppen till netto noll senast 2050 eller så nära 2050 som möjligt. IMO har också fastställt delmål för att minska de absoluta utsläppen med 20 %, och strävar efter 30 % till 2030, och 70 %, och strävar efter 80 % till 2040.
På samma sätt skulle få bestrida att denna åtgärd från IMO:s sida är ett viktigt steg framåt. Enligt Horizon, EU:s forsknings- och innovationsmagasin, står den globala sjöfarten för 3 procent av de globala utsläppen, men skulle kunna stå för 10-13 procent om inga åtgärder vidtas. Därför är det absolut nödvändigt att tillsynsorgan inom alla branscher sätter standarder och driver på den förändring vi behöver se.
IMO:s strategi för att uppfylla sina växthusgasmål omfattar strategier på kort, medellång och lång sikt, på en hög nivå. Kommittén enades om kortsiktiga planer för perioden 2018-2023, som omfattar luftföroreningar och energieffektivitetsmål i enlighet med bestämmelserna i bilaga VI till MARPOL. Dessa mål ska vara uppfyllda senast den 1 januari 2026. Långsiktiga mål togs fram som en del av översynen av strategin 2028, för att hantera mål bortom 2030. Samtidigt håller strategier på medellång sikt på att utvecklas och kommer att slutföras på grundval av en uppsättning kriterier. Åtgärderna kommer att bestå av två delar:
- ett tekniskt element; en målbaserad standard för marina bränslen som reglerar den stegvisa minskningen av växthusgasintensiva marina bränslen,
- och ett ekonomiskt element, baserat på en prissättningsmekanism för växthusgasutsläpp från sjöfarten.
En av de viktigaste punkterna i strategin är att bredare Förenta nationerna’ och IMO:s engagemang för att uppnå en rättvis och skälig övergång – genom att både se till att industrin tar ansvar för att leverera faktiska utsläppsminskningar istället för att flytta utsläppen till andra parter i leveranskedjan och se till att viktiga sociala frågor inte förbises i processen.
Talar med Achilles, som nyligen tillträtt sin nya roll som Achilles-ambassadör, Peter Schellenberger delade med sig av sina tankar om vikten av att ta ett helhetsgrepp för att uppfylla IMO:s GHG-mål och sa ”Smart KYC och ESG-rapportering kan hjälpa företag att förbättra sina betyg, vilket också kan locka till sig investeringar. Nyckeln till framtida framgång är dock ett genuint engagemang för långsiktig hållbarhet.”
Han fortsatte: ”Balansen mellan att förbättra betygen och säkerställa meningsfull förändring är svår. Det är stor skillnad mellan en organisation som vill kryssa i rutan för ESG-rapporten och få sig själv att se bra ut och en som beslutar sig för att göra hållbarhetsmål och förbättringar till en del av sitt DNA. Det är uppmuntrande att se att många företag inser det faktiska behovet av att ha en ordentlig ESG-policy på plats och att ISO-certifieringar är helt integrerade i företagets policyer och hanteras på ett transparent sätt.”
När det gäller hur ESG-implementeringen skulle kunna fungera inom sjöfartssektorn säger Peter ”Jag skulle tro att vi med ESG/KYCrelaterad rapportering går igenom en liknande process som vi gjorde med ISA för några decennier sedan och det kommer fortfarande att ta lite tid för de olika branscherna att definiera sina behov och standardisera dem för säker rapportering. Förmodligen kommer sjöfartsbranschen att lyckas reglera sig själv eller så måste lagstiftning av ett visst slag träda i kraft. Det verkliga faktumet idag är att alla ledande shippingaktörer har olika KYC- och ESG-rapportbehov, vilket tvingar flera tusen leverantörer att gå igenom våndan att tillhandahålla den information som krävs, vilket skulle göras så mycket enklare om en gemensam plattform som matchar överenskomna standarder skulle göras tillgänglig och integrera viktiga funktioner som sanktionskontroller och UNSDG-efterlevnad.”
När Peter tillfrågades om sitt beslut att arbeta med Achilles, sa han ”Jag har känt till och arbetat med Achilles i många år, och jag vet att deras erfarenhet och starka fotavtryck inom den mer reglerade offshore-sektorn har förmågan att underlätta dessa frågor för den allmänna sjöfartsindustrin med dess ständigt växande hållbarhetskrav.”
För att stödja det bredare målet om en rättvis och skälig omställning och samtidigt uppfylla målen för växthusgaser ser vi ett växande antal direktiv på både nationell och regional nivå som syftar till att skydda och förbättra mänskliga rättigheter i globala leveranskedjor. Läs mer om att göra en etisk övergång till nettonoll och om den senaste lagstiftningen i EU, Tyskland, Kanada och Norge som kan påverka fartygsägare och operatörer i andra bloggar och vitböcker från Achilles.
Sammantaget är IMO:s mål och strategi för växthusgaser ett viktigt steg framåt för att minska utsläppen av växthusgaser inom den internationella sjöfartssektorn. Den positiva inställningen visar att man är fast besluten att övergå från fossila bränslen med höga växthusgasutsläpp till en mer hållbar, långsiktig lösning som gynnar alla intressenter.
IMO:s strävan att kontinuerligt anpassa sig till den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) och den senaste forskningen är en viktig del av strategin. Den måste fortsätta att driva på för teknisk innovation och beteendeförändringar, och den måste påverka politiken där det är möjligt. Det kan hävdas att det senare är det viktigaste, eftersom åtgärder ofta uteblir om det inte finns någon politik.
