I denna Achilles Ultimate Guide to Bill S-211 tar vi en detaljerad titt på den kanadensiska lagen Fighting Against Forced Labour and Child Labour in Supply Chain Act (tidigare känd som Bill S-211), vem den gäller för, vad den innebär för de organisationer (och deras leverantörer) som måste följa den och ger råd om hur man kommer igång.
Lagstiftning införs snabbt av länder och handelsblock för att förbättra de mänskliga rättigheterna och bidra till att lösa de miljöproblem som planeten står inför. Organisationer över hela världen fångas långsamt upp av ett metaforiskt regleringsnät som kräver att de bedömer potentialen för mänskliga rättigheter och miljörisker inom sina leveranskedjor och rapporterar om vad de proaktivt gör för att hantera dem.
Genom hela processen, från färdig produkt till de metaller, mineraler och andra råvaror som krävs för att tillverka dem, måste företagen nu visa en tydlig förståelse för den påverkan de har på människor och planeten.
I allt fler delar av världen är etiskt företagande och företagande som en kraft för det goda nu inte bara ett sätt att differentiera sig eller ett sätt att möta alltmer kräsna konsumentförväntningar, det är en lagstiftningsfråga med ekonomiska påföljder för den som gör fel.
Vad är lagen om bekämpning av tvångsarbete och barnarbete i leverantörskedjor?
Fighting Against Forced Labour and Child Labour in Supply Chains Act är en lag som fick kungligt godkännande i Kanada i maj 2023. Den kräver att företagen tar ansvar för att bekämpa modernt slaveri i sina leveranskedjor och att de rapporterar om sina åtgärder.
Enligt lagen om bekämpning av tvångsarbete och barnarbete i leverantörskedjan måste företag rapportera om de åtgärder som har vidtagits under det föregående räkenskapsåret för att förhindra och minska risken för tvångsarbete eller barnarbete i leverantörskedjan. Detta omfattar statliga institutioner som är involverade i produktion, inköp eller distribution av varor i Kanada eller på annat håll och enheter som är involverade i tillverkning, produktion, odling, utvinning eller bearbetning av varor i Kanada eller på annat håll för att importera varor som tillverkas, produceras, odlas, utvinns eller bearbetas utanför Kanada.
Lagen gäller för statliga institutioner samt företag från ett brett spektrum av branscher, inklusive energi, tillverkning, konstruktion, kläder samt mat och dryck. Underlåtenhet att följa lagen kan leda till böter, rättsliga åtgärder och enskilda åtal mot styrelseledamöter eller tjänstemän i ett företag. hindras från att delta i offentliga upphandlingar. Lagen om bekämpning av tvångsarbete och barnarbete i leverantörskedjor bygger på två konventioner om mänskliga rättigheter som fastställts av Internationella arbetsorganisationen (ILO) och är en del av en växande trend mot större företagsansvar för mänskliga rättigheter i globala leverantörskedjor. Flera andra länder, däribland Norge, Frankrike och Tyskland, har också infört liknande lagar under de senaste åren.
Varför är lagen om bekämpning av tvångsarbete och barnarbete i leverantörskedjan viktig?
Lagen om bekämpning av tvångsarbete och barnarbete i leverantörskedjan är viktig av flera skäl:
- Skydd av mänskliga rättigheter: Lagen är utformad för att skydda mänskliga rättigheter genom att kräva att företag rapporterar om de åtgärder de har vidtagit för att identifiera och hantera potentiella risker i sina leveranskedjor i samband med tvångsarbete och barnarbete. Genom att se till att företag hålls ansvariga för kränkningar av mänskliga rättigheter i sina leveranskedjor bidrar lagen till att skydda utsatta arbetstagare och samhällen runt om i världen.
- Internationella normer: Lagen är förenlig med internationella normer för företag och mänskliga rättigheter, inklusive FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Genom att anpassa sig till dessa normer bidrar lagen till att främja en gemensam förståelse av företagens ansvar när det gäller mänskliga rättigheter och miljön.
På det hela taget är lagen om bekämpning av tvångsarbete och barnarbete i leveranskedjan viktig eftersom den bidrar till att främja ansvarsfulla affärsmetoder, skydda mänskliga rättigheter och skapa en mer rättvis och jämlik global ekonomi.
Vilka organisationer måste följa lagen om bekämpning av tvångsarbete och barnarbete i leverantörskedjan?
Den nya lagstiftningen kommer att tillämpas på statliga institutioner och kanadensiska företag från och med den1 januari 2024 som uppfyller ett eller flera av följande tröskelvärden:
- Statliga institutioner som producerar, köper eller distribuerar varor i Kanada eller någon annanstans kommer att påverkas av lagstiftningen när den träder i kraft i början av 2024.
- En enhet (ett företag, en trust, ett partnerskap eller en annan icke-inkorporerad organisation) som är noterad på en börs i Kanada, har tillgångar eller ett driftställe i Kanada, eller som bedriver verksamhet i Kanada och uppfyller minst två av följande villkor baserat på enhetens senaste räkenskapsår:
- Bolaget har tillgångar på minst 20 miljoner USD,
- Det har genererat intäkter på minst 40 miljoner USD,
- Och det sysselsätter i genomsnitt minst 250 anställda
Vad omfattar lagen?
Riskområden som omfattas av lagen baseras på två specifika ILO-konventioner, konventionen om de värsta formerna av barnarbete (1999) och konventionen om tvångsarbete (1930).
- Mänskliga rättigheter: Enligt lagen ska företagen rapportera om de åtgärder som de har vidtagit för att förebygga och hantera kränkningar av de mänskliga rättigheterna i sina leveranskedjor, särskilt sådana som är förknippade med barnarbete eller tvångsarbete.
Lagen är utformad för att främja ansvarsfullt företagande och förhindra att människor far illa i globala leveranskedjor. Det återspeglar en växande insikt om att företagen måste ta ansvar för sina leveranskedjor och se till att deras affärsmetoder är etiska.
Vilka är rapporteringskraven enligt Fighting Against Forced Labour and Child Labour in Supply Chain Act?
Lagen om bekämpning av tvångsarbete och barnarbete i leverantörskedjan ställer krav på rapportering från företag och statliga institutioner. Lagen kräver att enheter och statliga institutioner lämnar in en årlig rapport till den federala regeringen som innehåller information om:
- Dess struktur, verksamhet och leveranskedjor.
- Dess policyer och processer för tillbörlig aktsamhet när det gäller tvångsarbete och barnarbete.
- De delar av verksamheten och leverantörskedjorna som innebär en risk för tvångsarbete eller barnarbete och de åtgärder som har vidtagits för att bedöma och hantera risken.
- Åtgärder som har vidtagits för att åtgärda eventuellt tvångsarbete eller barnarbete.
- De åtgärder som vidtagits för att kompensera utsatta familjers inkomstbortfall till följd av åtgärder som vidtagits för att eliminera användningen av tvångsarbete eller barnarbete i dess verksamhet och leveranskedjor.
- Den utbildning som har getts till anställda om tvångsarbete och barnarbete.
Övervakning av effektiviteten i aktiviteterna för att säkerställa att tvångsarbete och barnarbete inte används i dess verksamhet och leveranskedjor. Rapporterna måste undertecknas och godkännas av enheten eller den statliga institutionen innan de lämnas in till ministern senast den 31st maj varje år.
Utöver att lämna in årsrapporten måste statliga institutioner och enheter göra rapporten tillgänglig för allmänheten, inklusive publicering på en framträdande plats på sin webbplats. För federala företag enligt Canada Business Corporations Act eller någon annan lag från parlamentet måste rapporten också lämnas till aktieägarna tillsammans med årsredovisningen.
Vad händer om ett företag inte följer lagen?
Enheter eller statliga institutioner som omfattas av kraven i lagen kommer att vara ansvariga för att se till att de har lämnat in en lämplig årsredovisning senast den 31 maj varje år.
Underlåtenhet att följa reglerna eller lämnande av falsk eller vilseledande information kan leda till ekonomiska eller rättsliga påföljder beroende på vilken typ av överträdelse det rör sig om. I lagen anges för närvarande att konsekvenserna kan omfatta:
- Böter på högst 250 000 USD.
- Åtal mot styrelseledamöter, tjänstemän etc. i den statliga institutionens enhet
- Åtal mot en anställd, en agent eller ett ombud för enheten eller den statliga institutionen
Utöver de rättsliga påföljder som kan åläggas enheten eller den statliga institutionen finns det också andra betydande konsekvenser av att underlåta att följa reglerna, inklusive skador på varumärkets anseende och de ekonomiska konsekvenserna av ett förlorat förtroende hos konsumenter eller aktieägare. Det kan ta mycket lång tid att bygga upp ett positivt varumärkesigenkänning, men det tar inte lång tid att allvarligt skada det.
Vilka är fördelarna med efterlevnad?
Sammantaget kan efterlevnad av lagen om bekämpning av tvångsarbete och barnarbete i leverantörskedjan medföra betydande fördelar för organisationer, inklusive förbättrat rykte, minskad risk, ökad effektivitet, konkurrensfördelar och långsiktig hållbarhet.
- Förbättrat rykte: Att följa lagen kan bidra till att förbättra en organisations rykte som en ansvarsfull och etisk verksamhet. Genom att vidta åtgärder för att förhindra kränkningar av mänskliga rättigheter i sina leverantörskedjor kan organisationer förbättra sin varumärkesimage och öka kundlojaliteten.
- Minskad risk: Efterlevnad av lagen kan bidra till att minska risken för rättsliga åtgärder, böter och skador på anseendet. Genom att identifiera och hantera potentiella risker i sina leveranskedjor kan organisationer minimera sannolikheten för att brott mot mänskliga rättigheter begås och mildra eventuella negativa effekter.
- Ökad effektivitet: Efterlevnad av lagen kan bidra till att öka effektiviteten i hanteringen av leveranskedjan. Genom att implementera due diligence-åtgärder och övervaka leverantörer kan organisationer identifiera förbättringsområden och optimera sin verksamhet i leveranskedjan.
- Konkurrensfördelar: Efterlevnad av lagen kan ge en konkurrensfördel genom att visa att man är engagerad i ansvarsfulla affärsmetoder. Detta kan hjälpa organisationer att attrahera och behålla kunder, investerare och medarbetare som prioriterar etiska affärsmetoder.
- Långsiktig hållbarhet: Efterlevnad av lagen kan bidra till den långsiktiga hållbarheten i en organisations verksamhet. Genom att vidta åtgärder för att förhindra exploatering och säkerställa arbetstagarnas hälsa och säkerhet kan organisationer främja välbefinnandet för sina anställda och de samhällen där de är verksamma.
Vad innebär en riskbaserad metod för due diligence av leverantörskedjan?
Ett riskbaserat tillvägagångssätt är en grundläggande princip för due diligence avseende mänskliga rättigheter. Det är nästan omöjligt för organisationer att granska hela sin leveranskedja för att identifiera problem. En riskbaserad strategi gör det möjligt för företag att identifiera de branscher, geografiska platser eller specifika leverantörer som utgör den största risken. Denna insikt ger företagen möjlighet att arbeta närmare med leverantörerna för att förbättra mänskliga rättigheter och miljöprocesser. Riskbaserat tänkande har använts inom många discipliner och omnämns särskilt i OECD:s riktlinjer för ansvarsfullt företagande (Guidance for Responsible Business Conduct),
De viktigaste stegen i en riskbaserad strategi för hantering av försörjningskedjan är följande:
- Identifiera och prioritera risker: Det första steget är att identifiera potentiella risker i leverantörskedjan, t.ex. tvångsarbete, barnarbete, miljöförstöring eller brott mot djurskyddslagen. Företag bör prioritera risker baserat på hur allvarliga de är och sannolikheten för att de inträffar.
- Genomföra due diligence: När riskerna har identifierats bör företagen genomföra lämpliga nivåer av due diligence på sina leverantörer för att bedöma deras efterlevnad av relevanta lagar och standarder. Detta kan omfatta revisioner, platsbesök eller dialog med intressenter.
- Minska riskerna: Företagen måste vidta åtgärder för att minska identifierade risker i sina leveranskedjor. Det kan handla om att kommunicera och samarbeta med leverantörer för att komma till rätta med bristande efterlevnad, avsluta relationer med leverantörer som inte uppfyller kraven eller tillhandahålla utbildning och kapacitetsuppbyggnad.
- Övervaka och granska: Företagen bör kontinuerligt övervaka sina leveranskedjor för att upptäcka potentiella risker och se över sina riskhanteringsprocesser för att säkerställa att de är effektiva. Detta kan innebära regelbundna revisioner av leverantörer eller riskbedömningar som svar på förändrade omständigheter.
- Rapportering: Företagen måste rapportera om sina due diligence-processer och resultat, inklusive identifiering och begränsning av risker. Lagen kräver att företagen lämnar offentliga rapporter om hur de följer lagen.
Genom att använda en riskbaserad strategi kan företagen identifiera och hantera potentiella risker i sina leverantörskedjor, främja ansvarsfullt företagande och säkerställa efterlevnad av kanadensisk och internationell lagstiftning om mänskliga rättigheter. Detta tillvägagångssätt hjälper företagen att minimera potentiella skador på människor i deras leveranskedjor och främja hållbara affärsmetoder.
Hur kommer man igång med att följa lagen om bekämpning av tvångsarbete och barnarbete i leverantörskedjan?
Att komma igång med efterlevnaden av lagen om bekämpning av tvångsarbete och barnarbete i leverantörskedjan kan vara en komplex process, men det finns flera steg som företag kan ta för att påbörja sin efterlevnadsresa:
- Ta fram en policy för tillbörlig aktsamhet: Företagen bör ta fram en policy för tillbörlig aktsamhet som beskriver de processer och åtgärder de kommer att vidta för att minska riskerna i sina leveranskedjor. Denna policy bör anpassas till kraven i lagen och bör kommuniceras till alla relevanta intressenter.
- Bedöm din leverantörskedja: Det första steget är att bedöma din leverantörskedja för att identifiera potentiella risker relaterade till tvångsarbete och barnarbete. Detta inkluderar att identifiera leverantörer och underleverantörer och utvärdera deras efterlevnad av internationella standarder och bestämmelser.
- Genomföra åtgärder för tillbörlig aktsamhet: Företagen bör genomföra due diligence-åtgärder för att identifiera och minska riskerna i sina leveranskedjor. I detta ingår att genomföra riskbedömningar och revisioner i samarbete med leverantörer för att säkerställa efterlevnad och vid behov genomföra riskreducerande åtgärder.
- Övervaka och utvärdera resultatet: Företagen bör övervaka och utvärdera resultatet av sina due diligence-åtgärder för att säkerställa att de är effektiva när det gäller att minska riskerna i deras leveranskedjor. Detta inkluderar att följa upp leverantörernas prestationer och genomföra regelbundna riskbedömningar.
- Publicera årsrapporter: Företagen bör publicera årsrapporter om hur de uppfyller kraven på tillbörlig aktsamhet enligt lagen. Dessa rapporter bör innehålla en beskrivning av due diligence-processer, identifierade risker, riskreducerande åtgärder, leverantörsengagemang, korrigerande åtgärder, verifieringsåtgärder, klagomålsmekanismer, transparens och ledningsstrategi.
- Samarbeta med intressenter: Företagen bör samarbeta med intressenter, inklusive kunder, investerare, organisationer i det civila samhället och berörda samhällen, för att förstå deras oro och förväntningar i samband med due diligence i leverantörskedjan.
- Söka externt stöd: Företag kan söka externt stöd från konsulter, revisorer och andra experter för att hjälpa dem att uppfylla kraven i lagen.
För att komma igång med lagen om bekämpning av tvångsarbete och barnarbete i leverantörskedjan krävs ett brett angreppssätt för att den ska bli verkligt effektiv. En strategi som bör omfatta utveckling av processer för tillbörlig aktsamhet, bedömning av leveranskedjan, genomförande av åtgärder för tillbörlig aktsamhet, övervakning och utvärdering av resultat, offentliggörande av årsrapporter, samverkan med intressenter och vid behov anlitande av externt stöd.
Utmaningar med att uppnå efterlevnad av lagen om bekämpning av tvångsarbete och barnarbete i leverantörskedjan
Organisationer som arbetar för och uppnår efterlevnad av lagen om bekämpning av tvångsarbete och barnarbete i leverantörskedjan står inför flera utmaningar. Bland dessa kan nämnas
- Komplexitet i leveranskedjan: Många företag har komplexa och omfattande leveranskedjor, med många olika nivåer av leverantörer. Att identifiera och bedöma risker genom hela leveranskedjan kan vara utmanande och resurskrävande. Komplexiteten kan också förvärras av att leveranskedjorna är globala till sin natur, och vissa är verksamma i länder som är svåra att nå eller få tillgång till.
- Insamling av uppgifter: De uppgifter som krävs för att uppfylla kraven går utöver de vanliga operativa gränserna. Datakällor med tveksamt ursprung, noggrannhet och tolkning blir ofta primära informationskällor som undergräver grunden för rapporteringen. Data kan också finnas i flera olika format och det saknas ofta system för att registrera data på ett metodiskt sätt som kan användas för att påvisa ett riskbaserat tillvägagångssätt.
- Uppgifternas sanningshalt: Webbscrapade eller AI-genererade data från källor med okänd härkomst saknar den granskning som krävs för att fullt ut förstå riskerna. Organisationer har sällan de resurser som krävs för att genomföra trovärdiga datakontroller eller oberoende verifiering som krävs för att rapportera med förtroende.
- Bristande insyn: Många leverantörer kan vara ovilliga eller oförmögna att ge full insyn i sin verksamhet, vilket gör det svårt att identifiera och hantera risker.
- Begränsad kapacitet: Många inköpare kan sakna resurser för att genomföra en sådan intensiv och varaktig hantering av leverantörskedjan, inklusive datainsamling från många olika källor eller tillräckligt trovärdiga nivåer av datakontroll och verifiering av sina leverantörer. På samma sätt kan leverantörer sakna kapacitet eller resurser för att genomföra de förbättringar som krävs för att följa lagen.
- Kostnader för efterlevnad: Att följa lagen kan vara dyrt, särskilt för små och medelstora företag. Kostnaderna för att genomföra due diligence, övervaka leverantörer och genomföra riskreducerande åtgärder kan vara betydande.
- Att veta vad som är tillräckligt: Förstå vad som krävs för att tillfredsställa tillsynsmyndigheterna och säkerställa efterlevnad. För mer information om detta, läs vår användbara blogg: När är tillräckligt, tillräckligt?
- Juridiskt ansvar: Bristande efterlevnad av lagen kan leda till juridiskt ansvar, inklusive böter och rättsliga åtgärder. Detta kan skapa ytterligare risker för företagen, särskilt om de inte kan identifiera och hantera potentiella risker i sina leverantörskedjor.
- Samordning med leverantörer: Samarbete med leverantörer är avgörande för att genomföra due diligence-processer på ett effektivt och så transparent sätt som möjligt. Det kan dock vara svårt att samarbeta med leverantörer, särskilt om de finns i olika länder med olika kulturella och rättsliga ramar.
- Tidsbegränsningar: Företag kan ha svårt att genomföra effektiva due diligence-processer inom den tidsram som krävs. Lagen kräver att företag implementerar due diligence-processer inom en viss tidsram, och bristande efterlevnad kan leda till juridiskt ansvar.
Slutsats
Lagen om bekämpning av tvångsarbete och barnarbete i leverantörskedjan är en viktig utveckling i Kanadas strategi för reglering av leverantörskedjan. Enligt denna lag måste företagen rapportera om de åtgärder de har vidtagit i sina leveranskedjor för att förhindra kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Den gäller för både statliga institutioner och enheter, inklusive de som är baserade utanför Kanada, och kan leda till böter vid bristande efterlevnad.
Antagandet av denna lag är ett viktigt steg mot en mer ansvarsfull global ekonomi. Eftersom andra länder överväger liknande lagstiftning är det troligt att transparens och ansvarstagande i leverantörskedjan kommer att bli allt viktigare på den globala marknaden. Om vi nu börjar arbeta för en förbättrad due diligence i leveranskedjan kommer vi sannolikt att minska framtida störningar när andra länder eller branscher inför ökade nivåer av due diligence i leveranskedjan.
Lagen om bekämpning av tvångsarbete och barnarbete i leverantörskedjan är en positiv utveckling som har potential att skapa ett mer etiskt ekosystem i leverantörskedjan. Genom att prioritera arbetstagarnas, samhällenas och miljöns välbefinnande kan företagen bygga en starkare och mer motståndskraftig global ekonomi för framtiden.