Medan lagstiftning om försörjningskedjans due diligence växer fram i stor skala runt om i världen, är du medveten om vad som finns där ute och vilka konsekvenser detta kan ha för ditt företag?
I en sammanlänkad global ekonomi är det intrikata nätverket av försörjningskedjor en drivande kraft bakom produktion och distribution av varor och tjänster. Dock exponerar denna komplexitet också sårbara faktorer, såsom kränkningar av mänskliga rättigheter, miljöproblem och oetiska metoder som kan inträffa vid olika stadier av försörjningskedjan. För att hantera dessa bekymmer har många länder vänt sig till lagstiftning om försörjningskedjans due diligence, en regelram som syftar till att främja ansvarsfullt affärsbeteende och skydda mänskliga rättigheter och miljön.
Vi granskar lagstiftningen om försörjningskedjans due diligence i Europa, Norge, Tyskland och Kanada och undersöker deras mål, omfattning och konsekvenser för att visa hur långt det regelverkets nät sträcker sig.
Norge: Transparenta försörjningskedjor
Norge, ofta betraktat som en föregångare inom hållbarhet, har även vidtagit åtgärder för att reglera försörjningskedjans due diligence. Den norska parlamentet har infört lagstiftning som kräver att företag identifierar och hanterar skadliga påverkningar relaterade till mänskliga rättigheter och korruption i sina försörjningskedjor. Införd under 2021 håller denna lagstiftning företag ansvariga för sina handlingar utanför nationella gränser och främjar en kultur av öppenhet och etiskt uppträdande. Norges initiativ belyser den globala dimensionen av utmaningar inom försörjningskedjan och behovet av samordnade insatser för att tackla dem.
Europa: Ett Pionjärarbete
Europeiska unionen har främjat lagstiftning om försörjningskedjans due diligence under flera år. Med målet att säkerställa att företag med bas inom EU respekterar mänskliga rättigheter och miljöstandarder genom hela sin globala verksamhet föreslog EU en lagstiftningsinitiativ år 2021. Den föreslagna lagstiftningen, känd som Corporate Sustainability Due Diligence Directive (tidigare benämnd Corporate Accountability Directive), kräver att företag genomför due diligence över sina försörjningskedjor för att identifiera och mildra risker förknippade med övergrepp mot mänskliga rättigheter och miljöskador. Denna direktiv pålägger betydande skyldigheter på företag som verkar inom EU och tvingar dem att utöva ökad vaksamhet över sina försörjningskedjepartners.
Läs mer om EU CSDDD eller delta i diskussionen i denna LinkedIn-grupp dedikerad till nyheter och uppdateringar om EU-lagstiftningen.
Tyskland: Hantering av överträdelser av mänskliga rättigheter och miljön
I Tyskland har debatten kring lagstiftning om försörjningskedjans due diligence fått fart på grund av oro för överträdelser av mänskliga rättigheter i globala försörjningskedjor. Den tyska regeringen införde en lag tidigt 2023 (Lieferkettensorgfaltspflichtengesetz) som föreskriver att företag måste genomföra due diligence för att förhindra barnarbete, tvångsarbete och andra överträdelser av mänskliga rättigheter inom sina försörjningskedjor. Den tyska lagen tar också hänsyn till tre viktiga miljökonventioner (Minimata, Stockholm och Basel).
Den huvudsakliga tanken bakom dessa är när miljöproblem leder till överträdelser av mänskliga rättigheter (t.ex. förorenat vatten), till exempel. Även förbud mot ämnen som är farliga för människor och miljön. Supply Chain Act fokuserar på vissa miljörelaterade skyldigheter som är obligatoriska för företag enligt tre internationella konventioner: Minamatakonventionen om kvicksilver, Stockholmskonventionen om långlivade organiska miljögifter och Baselskonventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter av farligt avfall och deras bortskaffande. Denna lagstiftningsinsats återspeglar en ökad medvetenhet om företagens roll i antingen att upprätthålla eller mildra sociala orättvisor. Genom att hålla företag ansvariga för överträdelser som inträffar inom deras försörjningskedjor strävar Tyskland efter att skapa en mer rättvis och ansvarstagande global affärsmiljö.
Få mer information om Lfkg här.
Kanada: Navigering framåt
Också i Kanada har man utforskat implementeringen av lagstiftning om försörjningskedjans due diligence. Den kanadensiska regeringen antog lagförslaget S-211 tidigt 2023, en lag för att verkställa lagen mot tvångsarbete och barnarbete i försörjningskedjor. Denna förväntas träda i kraft 2024. Bestämmelserna kräver att företag hanterar de mänskliga rättighetsrisker som är förknippade med deras försörjningskedjor.
Målet är att öka transparensen och företagens ansvarstagande, i linje med Kanadas engagemang för mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. Den exakta ramen och omfattningen av lagstiftningen har just enats om under 2023. Företag som uppfyller vissa tröskelvärden kommer att vara skyldiga att lämna detaljerade offentliga rapporter om de åtgärder de har vidtagit för att identifiera, hantera och förhindra tvångsarbete, fängelsearbete och barnarbete i sina försörjningskedjor. Den första rapporten måste lämnas in senast den 31 maj 2024.
Få mer information om lagen Fighting Against Forced Labour in Supply Chains Act här.
Uttmaningar och Möjligheter inom Efterlevnad (Compliance).
Även om motiven bakom lagstiftning om försörjningskedjans due diligence är berömvärda, innebär implementering och upprätthållande av sådana regler utmaningar. En av de främsta bekymren är den gränsöverskridande naturen av handel och försörjningskedjor och hur det påverkar dessa lagar – förmågan för ett land att reglera företagsaktiviteter utanför sina egna gränser. Detta kan leda till jurisdiktionella konflikter och överlappningar av reglering. Utöver denna komplexa aspekt kan efterlevnadskostnaderna för företag, särskilt mindre företag, öka betydligt och potentiellt påverka deras lönsamhet och konkurrenskraft på den marknad de verkar.
Emellertid är fördelarna med en sådan lagstiftning lika märkbara. Genom att tvinga företag att granska sina försörjningskedjor kan dessa lagar bidra till att förhindra ryktesmässig skada som kan uppstå genom association med oetiska metoder. De främjar även utvecklingen av mer hållbara och motståndskraftiga försörjningskedjor, vilket minskar risken för störningar till följd av oförutsedda händelser.
En global trend av due diligence (grundlig undersökning).
Uppkomsten av lagstiftning om försörjningskedjans due diligence i dessa olika regioner understryker den globala karaktären av utmaningarna inom försörjningskedjor. Kränkningar av mänskliga rättigheter, miljöförstöring och etiska bekymmer känner inga gränser och kräver samarbetsinsatser för att effektivt hantera dem. När fler länder överväger eller antar liknande lagstiftning, ser vi fram emot en framtid där en gemensam internationell ram gradvis kan utvecklas, främjande av ökad öppenhet och enhetlighet inom globalt företagande.
Lagstiftning om försörjningskedjan – Skapar en rättvisare och säkrare värld
Lagstiftning om försörjningskedjans due diligence återspeglar en kollektiv insikt om att affärspraxis måste anpassas till etiska normer och globala ansvar. Den framväxande lagstiftningen i områden som Norra Europa, Indien och Kanada bidrar var för sig till denna humanitära förändring genom att utforma lagar som kräver ansvarsskyldighet och öppenhet.
När världsekonomin blir allt mer global markerar dessa reglerande insatser väsentliga steg mot försörjningskedjor som inte bara driver ekonomisk tillväxt utan också upprätthåller mänsklig värdighet och miljömässig integritet.
Utmaningarna som uppstår vid implementeringen av dessa lagar belyser komplexiteterna inom globala affärer, men de potentiella fördelarna för samhället och planeten gör strävan efter ansvarsfulla försörjningskedjor till en värdig strävan.
Så, vad händer härnäst?
Se till att du är förberedd, fyll i det korta formuläret nedan och en av våra experter kommer att kontakta dig för att ordna en skräddarsydd konsultation:
