Sverige, en gång betraktad som en ledare inom arbetsmiljö i Skandinavien, har kämpat med en serie högprofilerade olyckor inom bygg– och energisektorerna, vilket har kastat en mörk skugga över slutet av 2023. Incidenterna har väckt nationella bekymmer och igångsatt diskussioner om behovet av strängare säkerhetsåtgärder och regler. Johan Lindholm, ordförande för Sveriges Byggnadsarbetareförbund, gick så långt som att kalla 2023 för ett av de mörkaste åren i minnet.
Sveriges arbetsolycksfallsfrekvens för år 2023 står i stark kontrast till Norge, där arbetsmiljön kontinuerligt har förbättrats sedan 1976 och ett genomsnitt på 8 arbetsolycksfall per år sedan 2013*. Detta tillskrivs i stor utsträckning införandet av Norges arbetsmiljölag och stöds av den norska byggsektorns fokus på hälsa, säkerhet och miljöfrågor, drivet av den norska Byggindustrien (BNL).
*Källa: Arbeidstilsynet, Kompass Tema nr. 4 2023 16.11.23
Under det decennium som sträcker sig från 2011 till 2020 minskade antalet dödsolyckor på arbetsplatsen stadigt i Sverige. Men trenden vände de senaste åren. Mellan januari och september 2023 var det i genomsnitt 2-3 dödsfall per månad inom den svenska byggsektorn, och i december inträffade tre betydande händelser kopplade till bygg, vilket orsakade omfattande oro.
Den 11 december kraschade en byggarbetsplats hiss till marken i Sundbyberg, Stockholm, vilket resulterade i de tragiska dödsfallen av fem personer. Händelsen ledde till att den svenska nationella olycksutredningskommissionen inledde en utredning om potentiella ”arbetsmiljöbrott som orsakar dödsfall”.
Sedan, den 14 december, förlorade en man i 60-årsåldern sitt liv i en olycka med en kran på en batterifabrik i Skellefteå. En dag senare avled en 25-åring av allvarliga brännskador som hade uppkommit i en explosion på en produktionslinje i början av november.
Vågen av olyckor har väckt frågor om säkerhetsstandarderna inom högriskarbetsplatser, och fackföreningar, branschledare och regeringsrepresentanter kräver omedelbara åtgärder. Johan Lindholm uttryckte sin djupa oro över den försämrade säkerhetsrekorden och betonade behovet av en omfattande översyn av säkerhetsprotokoll. Som svar på tragedierna har den svenska nationella olycksutredningskommissionen inlett utredningar för att fastställa grundorsakerna till dessa händelser och identifiera potentiella överträdelser av arbetsmiljöregler.
Resultaten av dessa utredningar förväntas belysa om det fanns systemiska problem som bidrog till olyckorna och om regleringsåtgärder behöver revideras eller stärkas. Medan Sverige kämpar med följderna av dessa arbetsplatsolyckor växer insikten om att förnyade insatser behövs för att förbättra säkerhetsstandarderna inom alla branscher. Incidenterna har inte bara krävt liv, utan har också väckt ett förnyat åtagande att granska och stärka arbetsmiljöregler. År 2023 tjänar som en påminnelse om arbetsmiljöns skörhet och uppmanar intressenter att förena sig för att förhindra sådana tragedier och se till att varje arbetstagare återvänder hem säkert.
Medan det senaste fokuset på ESG har sett många företag koncentrera sig på mänskliga rättigheter och miljöfrågor relaterade till sina verksamheter och leverantörskedjor, är det viktigt att företag fortsätter att erkänna betydelsen av tillräcklig arbetsmiljö. Den norska öppenhetslagen (Apenhetsloven) och den föreslagna EU-direktivet om hållbarhetsplikt för företag (CSDDD) hänvisar direkt till krav för att säkerställa att leverantörskedjor följer Internationella arbetsorganisationens grundläggande konventioner. Av de elva instrumenten behandlar två specifikt hälso- och säkerhetsfrågor (Nr 155, Konvention om arbetsmiljö och hälsa samt Nr 187, Konvention om främjande av ramverk för arbetsmiljö och hälsa).
